Han kallade det "Masterstvo", general Fedorov Michailovitj Nikitin. Mästerskapet, hans topphemliga organisation, så djupt inne i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB: s kropp att ingen visste av dess existens. Mästerskapet var en produkt av Nikolaj Jezjov (1895-1940), den legendariske chefen för föregångaren NKVD, och kallades ibland av de få invigda även för ”Jezjovs sista leende”. Dess syfte var ”Smersj Spionam”, att utgöra den sista försvarslinjen, att avliva de egna spionerna i väst, de som inte levererade, eller som inte var tillräckligt lojala – de som var otrogna.

Den unge officeren Nikitin lyckades överleva Jezjovs avsättning 1938 och den påföljande utresningen av NKVD. Han smugglade ut Mästerskapets pappersspår under näsan på den nye, fruktade ordföranden, Lavrentij Berija (1899-1953). Mästerskapet hölls sedan undangömt under andra världskriget, ända tills Stalins död 1953 och Nikitins återupprättelse inom det nya KGB, under Nikita Chrusjtjovs styre.

Mästerskapet var en paradox, en blandning av Jezjovs ”kreativa grymhet” och Chrusjtjovs ”första Perestrojka” under slutet av 1950-talet. Nikitin var nationalekonom, med examen från Moskvas universitet. I sin egenskap som general tillträdde han sin post som ledare för Direktoratet för ekonomi och planering, en av KGB: s högsta positioner, med ansvar för säkerhetstjänstens hela administration, dess organisation, personal och finanser. Nikita Chrusjtjov ville lyfta upp Sovjetunionen till oanade höjder genom en ny ekonomisk politik och liberalare samhällssystem, och han lutade sig tungt mot sin gamle stridskamrat, general Fedorov Nikitin.

KGB hade i stigande grad ett allt större ansvar för Sovjetunionens ekonomi, ända sedan oktoberrevolutionen 1917. Kommunismens behov av straffarbete för att klara femårsplanerna placerade säkerhetstjänsten intimt samman med råvarutillverkning, industrialisering, export och import. Processen eskalerade under Beria, som band Gulag hårdare till nationens ekonomi och ökade produktionen i lägren med 400 % fram till andra världskriget. När Nikita Chrusjtjov tar över rodret sitter KGB med i samtliga företagsstyrelser, i varje fackförbund och med i alla ekonomiska kommittéer (Gulag Inc). Från 1958 trycker Chrusjtjov på för markant ökad produktivitet och export, han vill gå om USA på tio år, säger han. Detta är ett problem – ett gigantiskt säkerhetsproblem.

Mästerskapet grundlades under KGB-ordföranden, tillika säkerhetsministern, Ivan ”Slaktaren” Serov (1905-1990), mannen som personligen avrättade Nikolaj Jezjov, men helt utanför hans vetande. General Nikitin opererar i det fördolda från sin administrativa post, inte ens Chrusjtjov kände till hans arbete. Med början 1960, det stora jubileumsåret för kommunismens genomförande, äskade han allt större finansiella medel från de sovjetiska exportföretagen under största hemlighet. Embryot till en informell och hemlig styrelse bestående av företagsekonomer knutna till KGB tar också form, men även de utan vetskap om Mästerskapet. Det är en djävulsk plan, Mästerskapet tar sin form utanför Sovjetunionen och involverar unga familjer i västvärlden och deras manliga avkomma. Det luktar Nikolaj Jezjov lång väg.

Enbart tre personer assisterar general Nikitin i hans dolda agenda, officerarna Lev Komarov och Anatolij Sergejevitj, och så den mystiska Vilma Berzina. General Nikitin avlider 1972, genom självmord sägs det.

Rykten säger att det var general Nikitin som läckte Sovjetunionens placering av kärnstridsspetsar på Cuba 1962 till amerikanarna, att han sedan deltog i avsättningen av Chrusjtjov 1964 för att dölja sitt hemliga engagemang. Han lär ha haft mycket med Nicolae Ceausescu i Rumänien att göra, och skall ha bidragit till dennes korruption. Det talas vidare om mystiska omständigheter kring Michail Gorbatjovs Glastnost och Perestrojka, samt något hemskt om att Jurij Andropov och Konstantin Tjernenko mördades.

För Sveriges del är det givetvis Wennerströmaffären, socialdemokratin och M/S Estonia.